VAD ÄR NORMKRITIK?

Normkritik är en vidareutveckling av tidigare perspektiv på rättighetsarbete. Fram till och i början av 2000-talet var arbetet med lika rättigheter inriktat på dem som faller utanför normen och hamnar i riskzonen för diskriminering. Resultatet av detta perspektiv var dock att hierarkier och åtskillnaden mellan de som tas för självklara - de som ses som "normala" - och de som ses som "annorlunda" konsekvent reproducerades. Utifrån denna problematik började nya perspektiv växa fram där en riktar den granskande blicken mot normerna och idén om normalitet istället för att fokusera på de "annorlunda". Det normkritiska perspektivet utvecklades i första hand inom ideella organsitationer och fann sedan vägen in i akademiska sammanhang. Begreppet normkritik förekom för första gången i myndigheters texter 2009 i Skolverkets rapport 326:2009 Diskriminerad, trakasserad, kränkt.  

Normkritik innebär inte att vara kritiskt/negativt inställd till normer eller personer som befinner sig inom normen. Att ha ett kritiskt perspektiv innebär istället att granska något, i detta fall normer, och intressera sig för vilka konsekvenser en viss situation får. Att arbeta normkritiskt pedagogiskt innebär att försöka få syn på vilka normer som finns i t ex klassrummet och vilka konsekvenser det får för studenterna i relation till kön, etnicitet, sexualitet, trosuppfattning etc. Att vara en normkritisk pedagog innebär att ha med det normkritiska perspektivet i urval av material, val och upplägg av diskussioner i klassrummet, vad som lärs ut och hur. Men det innebär också att vara uppmärksam på de normer som är in action i själva undervisandet, att ha en granskande blick riktad mot sig själv och göra sig medveten om - och lyfta fram - det som sker här och nu. 

Att arbeta normkritiskt kräver att vi är reflekterande och ständigt intresserar oss för hur normer gynnar eller missgynnar olika personer på olika sätt. Vi kan aldrig följa ett facit eller en metod som kan garantera att vi gör "rätt". På detta sätt kan det normkritiska arbetet upplevas som krävande men vinningen är att både lärare och elever lär sig och utvecklas genom detta arbetssätt.

Normkritisk pedagogik är starkt influerad av Pauolo Freire och den frigörande pedagogik han formulerade redan på 1970-talet. Syftet med frigörande pedagogik, i likhet med normkritisk pedagogik, är att arbeta för en undervisning som INTE reproducerar maktojämlikhet utan utmanar orättvisor och verkar för förändring. Att praktisera normkritisk pedagogik är ett sätt att sträva efter att mer och i högre grad uppnå de demokratiska värderingarna - alls lika värde, allas lika rättigheter, allas rätt till delaktighet och allas rätt att slippa diskrimineras.